I går släppte Peter Sunde och Linus Olsson ett nytt betalningssystem för webben, som bygger på mikrobetalningar och grundarna skriver att de vill bryta betalningsbarriärerna där betalning via webben anses svårt och krångligt.

Flattr bygger på något som sällan uppmärksammas i media, nämligen nätkärleken. I lösnummer efter lösnummer får vi se blonda unga tjejer som berättar om hur hatade de blir på nätet. Men få eller inga tidningar tar upp nätkärleken, det vill säga all pepp och stöd som visas varje dag i bloggar, på Twitter och Flickr.

Tjänsten fungerar såhär: Du sätter in valfri summa på ett konto varje månad (dock minst 2 euro). När du sedan besöker en sida som har Flattr-knapp kan du välja att “flattra” den om du gillar den. När månaden är slut delas pengarna du satt in lika bland alla du flattrat. Låt oss säga att du flattrat tio blogginlägg och satt in 50 kronor. Då får varje bloggare 5 kr var.

Den här tjänsten är intressant, inte minst då den bygger på den tes jag brukar tala om när jag föreläser. Jag är ganska kritisk till att det skulle vara så svårt att ta betalt på nätet. Jag tror att det är svårt, men jag tror att vi försvårar det betydligt genom att skapa tidskrävande betalningslösningar. Jag orkar inte dra upp mitt kort och skriva in alla uppgifter varje gång jag ska handla något. Däremot skickar jag gärna ett sms eller skriver in ett lösenord som godkänner min betalning.

På samma sätt tror jag att det finns så mycket mer hjärta än vad som någonsin framkommer i massmedia. I och med nedladdningsdebatten har fokus legat på stöld och snålhet. Men jag tror inte att det alltid handlar om det. Jag tror snarare det handlar om produkt- och affärsutveckling. Det går så snabbt i dag att många branscher inte hinner med, och då är det enklare att skylla på att det är konsumenterna det är fel på istället för att det skulle vara produkten. Men det går inte att skapa en produkt för att man tycker att andra ska vilja ha den i en evighet. Och så länge man varken kan köpa amerikanska serier via svenska iTunes eller se avsnitten via webbplatsen för att man sitter i Sverige kommer nerladdningen fortsätta.

Men åter till Flattr.

Flattr fungerar även som en topplista och kommer att visa vilka inlägg eller bilder som flattrats mest, och som ganska smart visar vad folk egentligen vill betala för. Det här är också oerhört intressant då den visar en alternativ lista till vad som är det normala, d.v.s. vem som har mest trafik. Inte minst borde det här vara intressant för mediabranschen som får en insyn i vad människor vill betala för. Jag tror att de kommer att bli positivt förvånade när de inser att mest trafik inte alltid innebär mest intäkter.

Jag har bestämt mig för att lägga in Flattr på den här bloggen, inte för pengarnas skull utan för att testa tjänsten, och se om den är lika bra som den låter. En längre utvärdering kommer att komma då.