Detta är mitt bidrag till Moving Images bloggserie. Jag inleder serien och kommer lämna över till Kalle Magnusson på bokensframtid.se som tar vid på på tisdag på ämnet “Hur påverkar vårt realtidsbeteende formaten?”

Man skulle kunna göra det här oerhört komplicerat. Jag skulle kunna i plågsam detalj försöka beskriva allt om realtidssök, tjänster som Twitter @anywhere, LBS och allt som med lite god vilja går att koppla till ett av årets hetaste begrepp – realtids-webben.

Men istället ska jag försöka göra det enkelt. Filosofera lite.

Tänk en vanlig dag. Du går upp, sätter på radion, hör en nyhet och diskuterar den en kort stund över köksbordet.

Du hoppar på bussen till jobbet, stöter på en kompis och ni tar en spontanfika när ni ändå ses. På jobbet kommer en knivig fråga upp, och eftersom kollegan och experten Johan är inne plockar ni in honom i diskussionen och löser saken med en gång.

Du lever ditt liv i realtid. Du reagerar och agerar på möten, människor och händelser som kommer i din väg varje dag. Information träffar dig i realtid och du bedömer den konstant, du bestämmer saker på stående fot. Gångna dagar blir ett minnesarkiv där du samlar erfarenheter som hjälper dig att fatta nya beslut.

Tills för ett par år sedan var ledtiden från det att en viss information publicerades på nätet tills att den träffade sin mottagare något utdragen. När du postade ett blogginlägg kunde det ta några dagar innan du fått ett gäng läsare och kommentarer. Nu med Twitter, Facebook News Feed och tjänster som Google Wave så speedas konversationen upp till, just det, realtid. I stället för att vänta tills du kommer hem efter jobbet för att kolla vad som sagts om ditt senaste inlägg så har du hela konversationen igång i mobilen.

Att vara ständigt uppkopplad och med noll sekunder i ledtid från det att du postar en tanke, en bild eller strömmar video, det är realtid. Det är som att gå från brevväxling till att snacka i telefon. Med den lilla skillnaden att med sociala nätverk kan den pratstunden skalas upp från ett enkelt meningsutbyte mellan dig och en vän i kommentarer på Facebook till en kakafoni av livlig diskussion mellan dina närmaste 500 följare på Twitter, med potentiellt global räckvidd.

När kollektivet pratar, filmar, frågar och söker i realtid, så är vi alla medskapare i en (för att använda några riktigt mossiga termer) enorm, multimedial direktsändning utan slut. Ändå är det ingen som ser exakt samma version som någon annan.

Vad får realtidswebben för konsekvenser? När du har dina vänners kollektiva erfarenhet och nätverk med dig i fickan, vid sidan av Google, då skapas helt nya situationer.

Företag måste ta ställning till hur man hanterar kunder som blandar in hela bekantskapskretsen i ett köpbeslut eller jämför priset med konkurrentkedjan, på stående fot i affären. Politiker, kändisar och helt vanliga personer kan att utsättas för blixtsnabbt framväxande nätmobbar. Du själv kommer inte behöva fundera på om din kompis är på samma buss till jobbet, för du kan följa henne, hållplats för hållplats, när hon checkar in i realtid via Gowalla.

Du lever ditt liv i realtid. Nu speedas nätet upp och hänger på. Information kommer att träffa dig direkt, både från den fysiska världen och nätet. Vi kommer att röra oss sömlöst, utan fartgupp eller tidsförskjutningar, mellan små, intima sammanhang och gigantiska globala händelseutvecklingar.

Och kanske, kanske, blir ‘att vänta’ ett historiskt begrepp.